Dag 2

Vaknar helt groggy och försöker kolla på kartor för att ta den snabbaste vägen till skolan. jag ska tydligen vara där klockan åtta men när klockan är kvart i har jag inte gått än. Försöker ringa taxi men taxichauffören bara skriker helt obegripliga saker i örat på mig , eller ja, han kanske inte skrek men jag hörde inte vad han sa. Packar ner dator och rusar iväg. Det regnar ute och mitt hår krullar ihop sig som en spindel man har petat på. Hoppar på spårvagnen och går sedan i rask takt med en karta i handen igenom Bordeauxs gator och torg och försöker lokalisera mig. Väl framme möter jag en gammal 1800-talsbyggnad och visas in i ett rum. Det är allt från gamla män från Wales till tyska kvinnor med staccatohår. De sitter där tysta så jag frågar den äldsta herren vart han är från och sen får jag alla att presentera sig och säga vilket land de är ifrån. Åldrarna varierar från 25 upp till 60 år. En tysk man har en banan-röst och påminner sjukt mycket om en tysk herre i serien Allo allo hemliga armen.
http://www.bbcprograms.com/pbs/catalog/alloallo/images/0805allo.jpg 

Sen har vi vår första lektion och jag håller på att skratta ihjäl mig, det är som en komediserie där inne. Vår lärare är fransk och vi får inte prata ett ord engelska eller andra språk heller för den delen. Så när någon undrar något så säger de...oui, ce la...oui...ca va..ööööööööö...hahahaha. Och när han från Allo allo pratar sitter jag och biter mig i insidan av läppen..

Efter skolan så slår jag följe med en tysk kille som heter Mattias och en amerikansk kille som heter Scott för att äta mat. Mattias börjar prata tyska med mig, ett språk som jag helt plötsligt förstår? Scott är intresserad av viner och säger att han blir ledsen varje gång det regnar för att han tänker på druvorna (ok?).

Vi sätter oss i en parkliknande del av Bordeaux och får in varsinn jättestekpanna med mat.´Jag hade glömt ta ut pengar så Mattias fick betala, men jag lovade att bjuda på lunch imorgon. Sen lämnar jag dom och drar till ett internetcafé för att betala räkningar. Flanerar sedan runt och handlar mat med mig hem från en liten affär där jag lyckas prata franska med en gammal tant?? Det verkade som om hon förstod trots att jag knappt själv hängde med.

Åkte sen hem till min hood och lade mig och sova en stund, gick sen ner på kvällskvisten till wiiiiiifiiiii McDonkan. Nu ska jag hem igen och läsa mina läxor tills imorgon. 

Intressant hur livet kan ändras, hur ett enda beslut kan förflytta mig från Göteborg till Bordeaux på mindre än en månad.
Martin:

Vad kul, visst är det en helt underbar känsla att lämna allt det bekanta bakom sig och ge sig ut i omgivningen. Man inser rätt snabbt att allt är som hemma vardagen lunkar på men på att lite annorlunda sådär skönt sätt.
Hur länge stannar du i Frankrike?? Själv flyttar jag till Amsterdam om två veckor.
Vi hörs!
//Martin

Lotta:

vi får hoppas att du inte hinner skrattat ihjäl dig under sommaren i Bordeaux =)
Men det låter som att dagarna är mer underhållande än här inne på kontoret i alla fall =)
Kramen.

Svullnaden:

Ha! Vive la France!! Du verkar smälta in som en fisk i vattnet och konversera med löst franskt folk till höger o vänster...Sacre Blö! Du blir en utmärkt guide vid det laget vi hinner dit! :-)
Kram!

Skriktomas:

He he! Kul att du lyckades att ta dej ner! Håller just på att pimpa bilen. Sakk montera en amorstaty på huven om någon timme. De du... och tänk... du kanske till och med får se skönheten... om den håller till frankrike vill säga. sköt om dej å ha det gott så syns vi (förhoppningsvis)
Tjong!

mamma:

Vad trevligt du verkar ha det, och allt är som vanligt med lite snurr på livet. Du kommer säkert att prata franska flytande när du kommer hem igen.
jag skall gå till lägenheten idag och se om du fått någon post, vad får man inte stå ut med i ösregnet ;)
kram

Kommentera inlägget här: