ansvarig

..enades idag om att jag var bäst i klassen. Det kan ha varit en gemensamt skämt då de möjligtvis senare har möten i min frånvaro där de skrattar högt åt mig och dricker Bordeauxvin i någon hemlig grotta. För om jag är bäst och jag inte fattar någonting hur känner de andra sig då? Är de beyond ingenting och vad finns där? Iallafall blev jag smickrad då jag tidgare på lektionen hade påstått att det enda man behövde för att vara en framgångsrik affärsman var grönsaker.

Ännu en chockladcrossiant mötte sin sista stund i livet, eller ja...jag har fått reda på att de heter chokolatinne. Mötte svensken i skolan idag igen, idag hade han en kråka som hängde ur näsan, helt hopplös..... Han ville att vi skulle byta nummer och jag tittade på en av hans två näsportar och sa ja varför inte, jag har ju inte så många att hänga med(det sista sa jag inte). Sen meddelade jag honom om att ingången till hans hjärna vaktades av ett grönt monster och gick vidare.

Scott har börjat ta privatlektioner (utöver det vi läser) på eftermiddagarna och har tydligen fått en väldigt sträng lärare, han ser helt uppgiven ut när han ska dit efter vår lektion. Jag har själv funderat på att börja måla för att sysselsätta mig på eftermiddagarna, vardagen har smugit sig in och det hade varit kul att lära sig mer saker. Men de sa på skolan att det fanns inga så korta kurser så jag tänkte kanske gå och köpa lite färg och bara sätta igång.

Efter skolan gick jag och Michael och åt, satt och pratade väldigt länge om allt i hela välden. Han verkar ha haft ett väldigt intressant liv, idag tog han med sig cd-skivor till mig med klubbmusik som han trodde jag skulle gilla, jättesnällt av honom. Senare vandrade jag hemåt och gjorde mat hemma för en gångs skull, hurra! sa jag och så pajade avloppskranen så det börjar rinna ut vatten på golvet, jag märkte ingenting förrän jag rörde min ena fot åt sidan(med flipflops på) och det plaskar till, ja men grattis..

Sen gick jag ner och tränade på de knarrande maskinerna och efter ett tag kommer två snaggade ryssar in. Min maskin och den ena ryssens stod mitt emot varandra så jag hade en intensiv rysk blick i ansiktet medan jag låtsadessprang i luften på någon sorts konditionsmaskin.

Senare på kvällen ringde Scott, han var tydligen i närheten av min lägenhet och spatserade runt med ett jättestort paraply, han hade varit på middag med Siegfried och Petra, intressant. Han ville prata franska med dom, men de ville inte. Han trodde de skulle till en fancy restaurant så han hade på sig sin enda kostym men när han dök upp så stod Siegfried och Petra utanför ett hak med sina mönstrade t-shrts och magväskor. Sen snackade vi lite om allt möjligt och sen gjorde jag min läxa.

A demain!