Så här dansar fransmän till Rednexs låt Cottoneye Joe
Min förståelse...
...för det franska lingvistiska undret kan idag liknas med att jag lyckats studsa på botten av en bottenlös brunn, en form av komatillstånd har drabbat min hjärnhalva och formar mitt talcentra till en rosa elefant.
Jag cirkulerade i vanvett eller har jag kanske ramlat ner i ett avlopp som går i cirklar. Till och med Hamad som har varit sämst hela tiden tillrättavisade mig....endast morgondagen kan rädda mig ur detta ösregn. Men som tur var så sken solen ute så jag gick och mötte Fredrik i parken där jag bor och vi klättrade i träd, åt förbjudna vindruvor och solade. Nu känns det bättre, men jag vet i mitt dunkla sinne att kampen är långt från över ...
Jag cirkulerade i vanvett eller har jag kanske ramlat ner i ett avlopp som går i cirklar. Till och med Hamad som har varit sämst hela tiden tillrättavisade mig....endast morgondagen kan rädda mig ur detta ösregn. Men som tur var så sken solen ute så jag gick och mötte Fredrik i parken där jag bor och vi klättrade i träd, åt förbjudna vindruvor och solade. Nu känns det bättre, men jag vet i mitt dunkla sinne att kampen är långt från över ...
Ja just det...
Jag har tryckt på en religiös JA knapp på nätet som gjorde att jag nästa dag hade Guds vrede över mig.
Hamad i klassen har klagat över mitt franska uttal.
Vi har ätit på restaurang, fikat, varit i en gigantisk kyrka samt tränat i det knarriga gymmet.
Vi har även aggresiva franska mygg som vill döda oss, när man öppnar fönstergardinen på morgonen så står det ett gäng där och trycker mot rutan med aggresiva franska blickar. Jag tror att om de hade kunnat så hade de rökt Galuoises och sagt -SACRE BLEU.
Och om ni vill att någon ska skärpa sig så säger ni -Men...väx ut håret.
Jag och Fredrik...
...vi är som ett svart hål. Man kommer typ inte ihåg någonting. Jag har ingenting att berätta. Istället för en rapport härifrån kan ni titta på Arnold Schwartzenegger.
http://www.youtube.com/watch?v=PkbB-X9654s&mode=related&search=
Kubansk club..
...var vi på i fredags, kvällen kan relativt snabbt sammanfattas med orden värme, solfjädrar samt en glad liten skomakare från Biarritz....... Så när vi vaknade upp i lördags så var vi lite trötta men ändå vid god vigör. Tog oss samman och skulle in till stan för att äta mat. När vi kom fram till vagnen så åkte den precis så vi gick och handlade, för imorgon är ju allting stängt. Vi förberedde oss inför kvällen och söndagen med toapapper,skinka och två flaskor vin...snacka förfest.
Gick hem och lämnade grejerna och sen in till stan, gick till ett ställe vid en katedral(no shit sherlock) men då kom jag på att... de serverar inte mat vid den här tiden, det är omöjligt att få tag i mat på en restaurang förrän klockan är typ 19.00 - 20.00. Vi hittade dock ett litet fik som serverade paj så vi satte oss där och bedömde folks utseende med hjälp av min egna personligen framtagna skala som jag uppfunnit en gång när jag hade tråkigt i en bil. 1-10, 13, PASS el. IG. Nummer 13 är när en person har helt outstanding framtoning och 1 är givetvis lägst, men sen finns det två wildcards man kan slänga fram, PASS (när man inte har något att säga) eller IG(Icke godkänt).
Efter vi suttit där och tittat på folk och ätit så begav vi oss hem för och vila lite innan vår exklusiva förfest. Drack sedan vin för 23 kr (som vi inte kommer att köpa igen....brrrr) samt hade gapiga disskusioner blandat med gapskratt. Tog taxi med Alain(som numera känner mig vid namn) till Bassin a Flots, ett område med nattklubbar vid en hangar. Kom in till ett ställe med grymt skön stämning, drack drinkar och dansade och hade roligt.
Kan möjligtvis druckit absint pga att Fredrik visste inte vad de sa i baren och tydligen inte vad han hade beställt heller?
Sen så pratar jag med några fransmän och frågar om någonstans att gå efteråt och de nämner ett ställe vid Quai de Pauldate och de ska köra oss dit, schysst. Vi sitter fyra stycken i baksätet på en liten sportbil, det är egentligen omöjligt men vi gjorde det ändå. Han kör svinfort genom staden och väl där går vi in på nästa klubb som stänger klockan 7.00. Dansar runt och skojar med folk, Fredrik börjar bli lite butter? så vi bestämmer oss för att gå hem, en av de killarna vi åkte dit med frågar om vi ska med till ställe och röka vattenpipa men jag tackar nej och vi haffar en taxi vid tågstationen Gare St Jean. Sen hem, äta mackor och ta en sista ciggarett i morgonljuset.
Gick hem och lämnade grejerna och sen in till stan, gick till ett ställe vid en katedral(no shit sherlock) men då kom jag på att... de serverar inte mat vid den här tiden, det är omöjligt att få tag i mat på en restaurang förrän klockan är typ 19.00 - 20.00. Vi hittade dock ett litet fik som serverade paj så vi satte oss där och bedömde folks utseende med hjälp av min egna personligen framtagna skala som jag uppfunnit en gång när jag hade tråkigt i en bil. 1-10, 13, PASS el. IG. Nummer 13 är när en person har helt outstanding framtoning och 1 är givetvis lägst, men sen finns det två wildcards man kan slänga fram, PASS (när man inte har något att säga) eller IG(Icke godkänt).
Efter vi suttit där och tittat på folk och ätit så begav vi oss hem för och vila lite innan vår exklusiva förfest. Drack sedan vin för 23 kr (som vi inte kommer att köpa igen....brrrr) samt hade gapiga disskusioner blandat med gapskratt. Tog taxi med Alain(som numera känner mig vid namn) till Bassin a Flots, ett område med nattklubbar vid en hangar. Kom in till ett ställe med grymt skön stämning, drack drinkar och dansade och hade roligt.
Kan möjligtvis druckit absint pga att Fredrik visste inte vad de sa i baren och tydligen inte vad han hade beställt heller?
Sen så pratar jag med några fransmän och frågar om någonstans att gå efteråt och de nämner ett ställe vid Quai de Pauldate och de ska köra oss dit, schysst. Vi sitter fyra stycken i baksätet på en liten sportbil, det är egentligen omöjligt men vi gjorde det ändå. Han kör svinfort genom staden och väl där går vi in på nästa klubb som stänger klockan 7.00. Dansar runt och skojar med folk, Fredrik börjar bli lite butter? så vi bestämmer oss för att gå hem, en av de killarna vi åkte dit med frågar om vi ska med till ställe och röka vattenpipa men jag tackar nej och vi haffar en taxi vid tågstationen Gare St Jean. Sen hem, äta mackor och ta en sista ciggarett i morgonljuset.
Ja...
Jag vet inte vart ska bo när jag kommer till Biarritz, det känns intressant. Inte ens campingen har plats, kan hända att jag får sova på stranden och kommer hem i september med kvistar i håret, feta dreads och en läderhud i ansiktet. Det hade kanske varit rätt coolt ändå, fåror i ansiktet har man ju alltid önskat sig.
Michael och Scott slutade idag, nu är det bara jag och Hamad kvar från den ursprungliga gruppen. Hej och hej då, man vet inte riktigt vad man ska säga till dom när de slutar, det är typ, ska man kramas, skaka hand, vinka eller bara dra snabbt så man slipper välja? Speciellt amerikaner är svåra för (ja iallafall dessa två) för allt ska vara väldigt korrekt hela tiden, man ska inte visa några direkta känsloyttringar utan mest vara så som det förväntas. Scott sa, jag drar till ett slott norröver och Michael sa att han skulle flytta ut till förorten hos någon "vän".
Idag var jag sen som fan till skolan för Fredrik kom hit igår och vi gick och lade oss RÄTT sent. När jag vaknade i morse kändes det som att jag hade ett öga i mitten av huvudet som skelade (helt ömöjligt jag vet, men så kändes det). Så jag sprang iväg till spårvagnen och den åkte precis så jag gick in på LE Rond Point (Rondellen). Jag var så pass sen så jag bestämde mig får att gå på nästa föreläsning som startar kl.elva.
Beställde in en espresso(eller ja, enligt dom en vanlig kaffe), tog en ciggarett och en chockolatinne samt skrev en A4 till fröken i passe compose(Igår gjorde jag...osv osv ), där berättade jag att Fredrik hade kommit dit(igår) och att vi satt uppe så länge(igår) och därför var jag sen(idag).
Sen när jag väl kommer till skolan och ger henne detta så säger hon, ja det var bra.... men.....så viskar hon här står det att ni hade sex klockan tre men du menar kanske att ni gick och lade er klockan tre?
Vous avez couche =Vi hade sex
Nous sommes couche = Vi gick och la oss.
Ja.....nu vet vi det...hahahaha.
Senare i klassrummet höll jag på att skratta ihjäl mig för jag hörde fel, hörde fröken säga(på franska) direkt översatt - spank the toilett medan hon pratade om saker man gör i badrummet. OH, ett roligt ord, tandkräm heter dentifrisse...haha...typ tandfrisyr eller nått. hahaha en tandfrisyr...hahaha...okej hej då.
Michael och Scott slutade idag, nu är det bara jag och Hamad kvar från den ursprungliga gruppen. Hej och hej då, man vet inte riktigt vad man ska säga till dom när de slutar, det är typ, ska man kramas, skaka hand, vinka eller bara dra snabbt så man slipper välja? Speciellt amerikaner är svåra för (ja iallafall dessa två) för allt ska vara väldigt korrekt hela tiden, man ska inte visa några direkta känsloyttringar utan mest vara så som det förväntas. Scott sa, jag drar till ett slott norröver och Michael sa att han skulle flytta ut till förorten hos någon "vän".
Idag var jag sen som fan till skolan för Fredrik kom hit igår och vi gick och lade oss RÄTT sent. När jag vaknade i morse kändes det som att jag hade ett öga i mitten av huvudet som skelade (helt ömöjligt jag vet, men så kändes det). Så jag sprang iväg till spårvagnen och den åkte precis så jag gick in på LE Rond Point (Rondellen). Jag var så pass sen så jag bestämde mig får att gå på nästa föreläsning som startar kl.elva.
Beställde in en espresso(eller ja, enligt dom en vanlig kaffe), tog en ciggarett och en chockolatinne samt skrev en A4 till fröken i passe compose(Igår gjorde jag...osv osv ), där berättade jag att Fredrik hade kommit dit(igår) och att vi satt uppe så länge(igår) och därför var jag sen(idag).
Sen när jag väl kommer till skolan och ger henne detta så säger hon, ja det var bra.... men.....så viskar hon här står det att ni hade sex klockan tre men du menar kanske att ni gick och lade er klockan tre?
Vous avez couche =Vi hade sex
Nous sommes couche = Vi gick och la oss.
Ja.....nu vet vi det...hahahaha.
Senare i klassrummet höll jag på att skratta ihjäl mig för jag hörde fel, hörde fröken säga(på franska) direkt översatt - spank the toilett medan hon pratade om saker man gör i badrummet. OH, ett roligt ord, tandkräm heter dentifrisse...haha...typ tandfrisyr eller nått. hahaha en tandfrisyr...hahaha...okej hej då.
Jag sitter...
....brevid Hamad nu och han är så kass, han sitter med sin elektroniska translator hela tiden och när läraren pratar så frågar han så dumma frågor, på riktigt alltså. Idag när hon berättade en historia med massa krångliga ord i så frågar han -Vad är Olivier för något? HALLÅ, det är ju det enda man visste, att historien handlade om kille som hette Olivier.
Idag efter skolan käkade jag baguette(hade tyvärr ingen svartvitrandig tröja och lösmustasch) med de nya tjejerna i klassen, vi gick till en park där det finns en mastodont-staty gestaltandes sju hästar som är på väg ur en fontän, i fontänen låg en alkis och tvättade håret.
Efteråt så hade jag bestämt att gå på vinprovning, fick information om Bordeauxviner och franska viner generellt samt att andas med näsan och gurgla.
Efter det gick jag, Anna från klassen och ett gäng andra holländare och drack vin på ett fint vinställe som Scott hade rekommenderat, vi satt där och låtsades var kultiverade. Holländarna försöker prata på sitt språk med mig för jag ser ut som en av dom, iofs är inte det så konstigt eftersom jag är skitlik min farsa och han ser ut som Obelix fast smal. (va snygg jag måste vara)
Alla är nya här i stan så jag berättade om Bordeaux, hur saker funkar och vart man ska gå osv. Sen kom mer folk, tyskar, irländare, schweizare.
Idag efter skolan käkade jag baguette(hade tyvärr ingen svartvitrandig tröja och lösmustasch) med de nya tjejerna i klassen, vi gick till en park där det finns en mastodont-staty gestaltandes sju hästar som är på väg ur en fontän, i fontänen låg en alkis och tvättade håret.
Efteråt så hade jag bestämt att gå på vinprovning, fick information om Bordeauxviner och franska viner generellt samt att andas med näsan och gurgla.
Efter det gick jag, Anna från klassen och ett gäng andra holländare och drack vin på ett fint vinställe som Scott hade rekommenderat, vi satt där och låtsades var kultiverade. Holländarna försöker prata på sitt språk med mig för jag ser ut som en av dom, iofs är inte det så konstigt eftersom jag är skitlik min farsa och han ser ut som Obelix fast smal. (va snygg jag måste vara)
Alla är nya här i stan så jag berättade om Bordeaux, hur saker funkar och vart man ska gå osv. Sen kom mer folk, tyskar, irländare, schweizare.
Sen kom Scott dit och han kanske åker till Italien imorgon eller så skulle han kanske stanna här eller så skulle han till Spanien eller kanske åka till Paris...han har tappat det totalt. =)
Vi satt på det stället. Maison de vin i några timmar och pratade och sen promenerade jag hemåt. Scott sa att han har aldrig druckit så här mycket vin i hela sitt liv, igår hann han vara full två gånger innan dagen var slut...bra jobbat.
Jag MÅSTE städa och tvätta, Fredrik kommer imorgon och hälsar på.
Ove Rall ...
Äntligen är Dansbandet Ove Rall ute med ny platta.
Detta album innehåller allt du kan tänkas önska dig på ett dansgolv så ta på dig din finaste skjorta och bjud upp till dans.
Lyssna på härlig låtar som....
Den stämningsrika balladen: " Nej men du är finast"
Den tuffa låten som får alla att dansa lite snabbare: "Rör inte mina karatejeans"
Den ljuva tryckaren: "När du åt ur kastrullen så visste jag"
Den fartfyllda som får alla att svänga på dansgolvet: "Knyt en knut"
Den romantiska: "Lämna ungarna hemma ikväll"
Den riviga. "Jag slog näven i glasbordet"
Den behjärtansvärda. "Du får handla på Ellos för tusen kronor"
Den ömmande. "Ta av dig din skinnväst"
Finns ute i en skivaffär nära dig....vad väntar du på? Bjud upp till dans!
Göra läxan på McDonalds?
ja...vad göra när nätet ligger nere och min franska-ordbok är internet. Går ner dit och det är stängt...köper en chockolatinne på Boulangeriet och drar till skolan. Scott blev så förvånad att han inte har några ord när han ser mig eftersom jag inte är den mest punktliga eleven i klassen.
Flyttade till nytt klassrum idag igen, ett jättetrång rum. Halvar och jag skriver ännu en fantastisk historia som vi läser upp...haha, Halvar är så nöjd med sig själv hela tiden.....JaaAAAAA men dom kommer älska vårt framträdande...hahaha..(framträdande?),Vi har skrivit om en familj som äter frukost i olika plagg.(alltså frukosten är inte i olika plagg utan människorna).
Nya elever kom idag också, tjejer från London, Amsterdam, Munchen. Jag kom på att jag faktiskt har saknat tjejkompisar. Tjejen från Holland är jättelång och verkar rolig så jag, Scott och Hamad frågar om hon vill hänga med på lunch efter skolan. Sen drar jag och Scott och handlar lite skor och kollar på cyklar,
När jag väl köpt ett par skor kommer det in en svart lång kille bakom kassan och tar ut mina skor ur påsen och säger något (jag vet inte vad) och börjar snöra upp snörerna jättelångsamt. Sen trär han i nya snören som en koala i slowmotion, det känns dock väldigt behagligt så jag står och tittar på honom med ett leende. Scott kommer och frågar vad det är för fel på mig och det vet jag ju inte, hur ska jag veta det?
Sen börjar det regna och vi går in på en sidogata och hittar en jazzbar som verkligen ser ut att vara från 30-talet. De spelar jätteskön musik och han tar en öl och jag ett glas vin. Vi röker Dunhill och jag frågar om han tror att Michael är en seriemördare och han känner att det kan ligga något i det....
Sitter där i några timmar i jazzens flummiga värld och njuter av livet.
Sen handla mat samt köpa nytt block, ny penna och nu jävlar ska jag lära mig franska på riktigt.
MEIN KAMPF!!!(som vanligt utan Hitler)
Flyttade till nytt klassrum idag igen, ett jättetrång rum. Halvar och jag skriver ännu en fantastisk historia som vi läser upp...haha, Halvar är så nöjd med sig själv hela tiden.....JaaAAAAA men dom kommer älska vårt framträdande...hahaha..(framträdande?),Vi har skrivit om en familj som äter frukost i olika plagg.(alltså frukosten är inte i olika plagg utan människorna).
Nya elever kom idag också, tjejer från London, Amsterdam, Munchen. Jag kom på att jag faktiskt har saknat tjejkompisar. Tjejen från Holland är jättelång och verkar rolig så jag, Scott och Hamad frågar om hon vill hänga med på lunch efter skolan. Sen drar jag och Scott och handlar lite skor och kollar på cyklar,
När jag väl köpt ett par skor kommer det in en svart lång kille bakom kassan och tar ut mina skor ur påsen och säger något (jag vet inte vad) och börjar snöra upp snörerna jättelångsamt. Sen trär han i nya snören som en koala i slowmotion, det känns dock väldigt behagligt så jag står och tittar på honom med ett leende. Scott kommer och frågar vad det är för fel på mig och det vet jag ju inte, hur ska jag veta det?
Sen börjar det regna och vi går in på en sidogata och hittar en jazzbar som verkligen ser ut att vara från 30-talet. De spelar jätteskön musik och han tar en öl och jag ett glas vin. Vi röker Dunhill och jag frågar om han tror att Michael är en seriemördare och han känner att det kan ligga något i det....
Sitter där i några timmar i jazzens flummiga värld och njuter av livet.
Sen handla mat samt köpa nytt block, ny penna och nu jävlar ska jag lära mig franska på riktigt.
MEIN KAMPF!!!(som vanligt utan Hitler)
Söndag....
.....chill out.....blev blåst av en taxichafför...fick blodig biff......satt fast med en amerikansk motormun, undrade om Michael kanske är en seriemördare?...såg Godzilla på franska...internet nere, kunde inte göra läxan..sov....
Iväg till..
...parken, köpte med mig lite mat, det är undebart väder. Försökte sen lokalisera någonstans att köpa cigaretter, det är svårt på helgen man måste liksom bunkra upp förråd med vatten, mat, cigg eller vad man nu behöver eftersom de flesta ställen är stängda. Jag har dock en charmigt hak i närheten som heter Rond point (rondellen, coolt namn va?) och där kan man köpa sig något att äta iallafall. Sen hem och vila en stund och drömde mardröm om Matthias(tysken) att han kom tillbaka hit och hade ritat massa sjuka teckningar på oss sen var han helt våldsam och så blev allt svart och så vaknade jag upp och kunde inte se ordentligt och hela lägenheten var upponer. -Det var ingen dröm tänkte jag, och sen vaknade jag på riktigt.(weirdo) Då ringde Scott och vi bestämde att träffas.
Ringde återigen taxi och när jag sa min adress så sa taxichauffören med trött röst..oui, oui..ne pas Rue Belle Ville..Rue Belle Illes...haha. nu är man på riktigt välkänd och de är helt trötta på en också. Möter Scott vid en stor vacker katedral(hur många finns det egetligen?). Han har blivit erbjuden att köpa knark av en runtsmygande filur och sitter och tar en belgisk öl på en restaurang.
Beställer in vin och då börjar plötsligt ett fyrverkerimedley dra igång lite längre bort och jag bara...men vi fint! Scott säger -Well it is their Independence day today......VA FAN! Det ju Fete De National idag(nationaldagen 14 juli). Jag är en väldigt dålig utlänning, det värsta är att jag tidigare, när jag kollade på kartan tänkte
-Va roligt att det finns gator som heter 14 juli, vi kanske skulle gå dit eftersom´det är dagens datum!
(............pling plong...............).
Efter fyrverkerierna så blir hela staden till en festplats och vi beger oss till en bar som heter Xing Xing. Där dricker alla champange, har solfjädrar i händerna och självlysande pinnar i håret. Vi tar seden dit vi kommer och dricker champange till Frankrikes ära samt står och fläktar oss med solfjädrar som man får i baren.
Hoppas att de inte i denna baren ska 1.tända eld på den 2.spruta oxygen i ansiktet på en 3.spruta vatten över hela ens person. Alltså de barer vi har varit i verkar jobba efter temat de fyra elementen. De enda som fattas är jord, stenkastning någon?
Efter klockan två börjar vi dra oss hemåt, Scott är en amerikansk gentleman och väntar på mig tills jag fått taxi. Väl i taxin så är det samma chaufför som igår och han frågar om jag är singel och säger sen oh la la la la. Vad är det med taxichaufförer,
Ringde återigen taxi och när jag sa min adress så sa taxichauffören med trött röst..oui, oui..ne pas Rue Belle Ville..Rue Belle Illes...haha. nu är man på riktigt välkänd och de är helt trötta på en också. Möter Scott vid en stor vacker katedral(hur många finns det egetligen?). Han har blivit erbjuden att köpa knark av en runtsmygande filur och sitter och tar en belgisk öl på en restaurang.
Beställer in vin och då börjar plötsligt ett fyrverkerimedley dra igång lite längre bort och jag bara...men vi fint! Scott säger -Well it is their Independence day today......VA FAN! Det ju Fete De National idag(nationaldagen 14 juli). Jag är en väldigt dålig utlänning, det värsta är att jag tidigare, när jag kollade på kartan tänkte
-Va roligt att det finns gator som heter 14 juli, vi kanske skulle gå dit eftersom´det är dagens datum!
(............pling plong...............).
Efter fyrverkerierna så blir hela staden till en festplats och vi beger oss till en bar som heter Xing Xing. Där dricker alla champange, har solfjädrar i händerna och självlysande pinnar i håret. Vi tar seden dit vi kommer och dricker champange till Frankrikes ära samt står och fläktar oss med solfjädrar som man får i baren.
Hoppas att de inte i denna baren ska 1.tända eld på den 2.spruta oxygen i ansiktet på en 3.spruta vatten över hela ens person. Alltså de barer vi har varit i verkar jobba efter temat de fyra elementen. De enda som fattas är jord, stenkastning någon?
Efter klockan två börjar vi dra oss hemåt, Scott är en amerikansk gentleman och väntar på mig tills jag fått taxi. Väl i taxin så är det samma chaufför som igår och han frågar om jag är singel och säger sen oh la la la la. Vad är det med taxichaufförer,
Genvägar...
..kan ju vara en bra idé. I morse så gick jag jättefort till skolan, jag var en snabb stressad svensk med ett enda mål. Ögonbrynen är långt nere i ansiktet och blicken fokuserad, då kommer en kille i kostym på en vinglig cykel och tittar på mig och börjar ringa så mycket han kan på sin ringklocka, och säger jättemånga oh la la la la la la la la la la la, tills han håller på att välta. Haha.. Jag blev full i skratt, på gott humör tänker jag varför inte prova en annan väg till skolan?
Smart, gick runt på smågator och hittar bara ännu mer gator men inte den jag skulle till. Blev en halvtimme sen men fick ändå komma in i klassrummet. Precis när jag sätter mig blir jag och Halvar tillsagda att läsa upp en dialog där jag är hans mamma som ska ge honom ett recept på en gryta..hahahaha..Dessutom framförs detta som om man skulle fylla fyra år i höst, dagisteatern live. Det bästa var nog Hamads dialog, han skulle agera mamma till en amerikansk megafet man i 50 års åldern.
Vi lär oss även anatomi idag och Halvar påstår att han har bröst i ansiktet.
Efteråt så går jag och Scott i ut trädgården och röker, vi bestämmer att mötas klockan sju för drinks and food. Michael ska höra av sig senare då han skulle iväg på något innan. Tar mig hem och det är underbart väder idag, byter om till bikini och går bort till parken i närheten, eller ja, vinodling eller vad det nu är. Tänkte plugga, lyssna på musik och sola. Den här gången så kommer det lite folk förbi, bra ...då vet jag att den är öppen för allmänheten iallafall.
Sen går jag till en café som ligger där jag bor och beställer en baguette med ost. Under tiden kommer en gammal man in på cafeet och ställer sig och pinkar med öppen dörr, ja hej känn dig som hemma.
Senare möts jag och Scott upp och försker välja restaurang, det är jättesvårt för de finns ligger ställen överallt. Till slut hittar vi en jättemysig, svinfransk restaurang...svinfransk? ja...den ligger på en krokig gata med jättegamla hus och det står män i stora mustcher och spelar dragspel. Maten är jättegod och vi provar olika viner till, Scott jobbar ju med viner så han har stenkoll. Mike dyker upp efter ett tag och där sitter jag med två amerikaner som snackar skit om sitt land. De berättar hur deras system funkar och man blir lätt mållös. Jag frågar om det finns något positivt med USA och det säger landskapet, jazzen och mångfalden.
Efteråt går vi till en kubansk bar där det känns som att gå in i en helt ny värld. Det är underbart, varmt och svettigt. Alla sjunger och dansar, de som arbetar i baren dansar på baren samt sprejar ner alla med vatten, de spelar även live saxofon till musiken när det passar.
Dricker mojitos som redan står uppradade i längder på baren för alla beställer dessa. Efter ett tag sitter kläderna som en våtdräkt och Scott ser ut som om han har blivit dränkt(vi har nu blivit nersprejade med vatten minst fyra gånger så det är bara att ge upp). Sen vid två så stänger barerna i innestan och vill man vidare får man gå till nattklubbarna men jag känner att det räcker, Pussar Scott på kinden och tar taxi hem.
Smart, gick runt på smågator och hittar bara ännu mer gator men inte den jag skulle till. Blev en halvtimme sen men fick ändå komma in i klassrummet. Precis när jag sätter mig blir jag och Halvar tillsagda att läsa upp en dialog där jag är hans mamma som ska ge honom ett recept på en gryta..hahahaha..Dessutom framförs detta som om man skulle fylla fyra år i höst, dagisteatern live. Det bästa var nog Hamads dialog, han skulle agera mamma till en amerikansk megafet man i 50 års åldern.
Vi lär oss även anatomi idag och Halvar påstår att han har bröst i ansiktet.
Efteråt så går jag och Scott i ut trädgården och röker, vi bestämmer att mötas klockan sju för drinks and food. Michael ska höra av sig senare då han skulle iväg på något innan. Tar mig hem och det är underbart väder idag, byter om till bikini och går bort till parken i närheten, eller ja, vinodling eller vad det nu är. Tänkte plugga, lyssna på musik och sola. Den här gången så kommer det lite folk förbi, bra ...då vet jag att den är öppen för allmänheten iallafall.
Sen går jag till en café som ligger där jag bor och beställer en baguette med ost. Under tiden kommer en gammal man in på cafeet och ställer sig och pinkar med öppen dörr, ja hej känn dig som hemma.
Senare möts jag och Scott upp och försker välja restaurang, det är jättesvårt för de finns ligger ställen överallt. Till slut hittar vi en jättemysig, svinfransk restaurang...svinfransk? ja...den ligger på en krokig gata med jättegamla hus och det står män i stora mustcher och spelar dragspel. Maten är jättegod och vi provar olika viner till, Scott jobbar ju med viner så han har stenkoll. Mike dyker upp efter ett tag och där sitter jag med två amerikaner som snackar skit om sitt land. De berättar hur deras system funkar och man blir lätt mållös. Jag frågar om det finns något positivt med USA och det säger landskapet, jazzen och mångfalden.
Efteråt går vi till en kubansk bar där det känns som att gå in i en helt ny värld. Det är underbart, varmt och svettigt. Alla sjunger och dansar, de som arbetar i baren dansar på baren samt sprejar ner alla med vatten, de spelar även live saxofon till musiken när det passar.
Dricker mojitos som redan står uppradade i längder på baren för alla beställer dessa. Efter ett tag sitter kläderna som en våtdräkt och Scott ser ut som om han har blivit dränkt(vi har nu blivit nersprejade med vatten minst fyra gånger så det är bara att ge upp). Sen vid två så stänger barerna i innestan och vill man vidare får man gå till nattklubbarna men jag känner att det räcker, Pussar Scott på kinden och tar taxi hem.
Alltså...
Ja...
Idag på lektionen så jobbade jag ihop med en norsk person som heter Halvar som är ny, han är givetvis från Norge och vi tillsammans talar ett språk som ingen i klassen förstår, det är rätt kul ändock förvirrande när jag talar svenska åt höger, egelska till Scott på vänster sidan samt franska rakt fram. Det måste vara oerhört bra för simultankapaciteten det här.
Scott är än mer säker än någonsin på att hans privatlärare som han har på eftermiddagen hatar honom. När han var där igår så satt hans lärare och tittade på klockan hela tiden samt knäppte upp sin skjorta(inte hela, det hade varit sjukt) , alltså bara en knapp och sen knäppte han samma knapp igen osv.... och så satt han de timmar Scott var där...va roligt.
Efter skolan så gick jag och Michael ut på stan, satte oss vid en av alla jättekatedraler och beställde in mat. Jag beställde in en sallad, den skulle innehålla ankkött och det har jag aldrig ätit så jag tänkte prova....
Det var en salladsbädd med rött kött innehållandes välsynliga tjocka muskeltrådar, överst en toast med foie gras(anklever). Vid sidorna ligger det uppskurna tunna bitar kött.
Under toasten ligger det vad jag vid första anblicken tror är en mussla men det visar sig vara..det var svårt att avgöra men möjligtvis är det en näbb, ett helt huvud,, en ankhals ..inuti ligger det någon sörja. jag vet inte.
Idag på lektionen så jobbade jag ihop med en norsk person som heter Halvar som är ny, han är givetvis från Norge och vi tillsammans talar ett språk som ingen i klassen förstår, det är rätt kul ändock förvirrande när jag talar svenska åt höger, egelska till Scott på vänster sidan samt franska rakt fram. Det måste vara oerhört bra för simultankapaciteten det här.
Scott är än mer säker än någonsin på att hans privatlärare som han har på eftermiddagen hatar honom. När han var där igår så satt hans lärare och tittade på klockan hela tiden samt knäppte upp sin skjorta(inte hela, det hade varit sjukt) , alltså bara en knapp och sen knäppte han samma knapp igen osv.... och så satt han de timmar Scott var där...va roligt.
Efter skolan så gick jag och Michael ut på stan, satte oss vid en av alla jättekatedraler och beställde in mat. Jag beställde in en sallad, den skulle innehålla ankkött och det har jag aldrig ätit så jag tänkte prova....
Det var en salladsbädd med rött kött innehållandes välsynliga tjocka muskeltrådar, överst en toast med foie gras(anklever). Vid sidorna ligger det uppskurna tunna bitar kött.
Under toasten ligger det vad jag vid första anblicken tror är en mussla men det visar sig vara..det var svårt att avgöra men möjligtvis är det en näbb, ett helt huvud,, en ankhals ..inuti ligger det någon sörja. jag vet inte.
Jag har nu tagit reda på att jag har beställt in en Mallard, vilket är en flyttfågel som på grund av sina långa flygturer har ett bröst fyllt med mörkröda tjockmuskelfibrer som ska stekas väldigt lätt, det uppskurna köttet på sidorna av tallriken är låren, på toppen ligger levern och i mitten ligger resten av kroppen.
Sen spatserade vi runt och kollade på arkitektur och byggnader och pratade om livet. Mike har massa med roliga projekt och grejer på gång i N.Y, känner tydligen massa folk också. Han sa att han skulle kolla på IBM där han jobbar och se om han kunde ge mig en hjälpande hand när det gäller att byta upp sig till en fantastiskt jobb.
Gick sedan hem, det har varit väldigt lugnt och skönt den här veckan. Jag gillar kontraster och jag gillar vardagen, speciellt när det finns valmöjligheter till annat. Lagade sen mat i mitt trasiga kök, gjorde läxan och kollade på Life of Brian med Monthy Python..haha, den är ett mästerverk.
Min storebror har blivit...
Jag är så stolt över min familj.
Kollade av en slump vädret idag...
http://www.bbc.co.uk/weather/5day.shtml?world=0176
Mina klasskamrater...
..enades idag om att jag var bäst i klassen. Det kan ha varit en gemensamt skämt då de möjligtvis senare har möten i min frånvaro där de skrattar högt åt mig och dricker Bordeauxvin i någon hemlig grotta. För om jag är bäst och jag inte fattar någonting hur känner de andra sig då? Är de beyond ingenting och vad finns där? Iallafall blev jag smickrad då jag tidgare på lektionen hade påstått att det enda man behövde för att vara en framgångsrik affärsman var grönsaker.
Ännu en chockladcrossiant mötte sin sista stund i livet, eller ja...jag har fått reda på att de heter chokolatinne. Mötte svensken i skolan idag igen, idag hade han en kråka som hängde ur näsan, helt hopplös..... Han ville att vi skulle byta nummer och jag tittade på en av hans två näsportar och sa ja varför inte, jag har ju inte så många att hänga med(det sista sa jag inte). Sen meddelade jag honom om att ingången till hans hjärna vaktades av ett grönt monster och gick vidare.
Scott har börjat ta privatlektioner (utöver det vi läser) på eftermiddagarna och har tydligen fått en väldigt sträng lärare, han ser helt uppgiven ut när han ska dit efter vår lektion. Jag har själv funderat på att börja måla för att sysselsätta mig på eftermiddagarna, vardagen har smugit sig in och det hade varit kul att lära sig mer saker. Men de sa på skolan att det fanns inga så korta kurser så jag tänkte kanske gå och köpa lite färg och bara sätta igång.
Efter skolan gick jag och Michael och åt, satt och pratade väldigt länge om allt i hela välden. Han verkar ha haft ett väldigt intressant liv, idag tog han med sig cd-skivor till mig med klubbmusik som han trodde jag skulle gilla, jättesnällt av honom. Senare vandrade jag hemåt och gjorde mat hemma för en gångs skull, hurra! sa jag och så pajade avloppskranen så det börjar rinna ut vatten på golvet, jag märkte ingenting förrän jag rörde min ena fot åt sidan(med flipflops på) och det plaskar till, ja men grattis..
Sen gick jag ner och tränade på de knarrande maskinerna och efter ett tag kommer två snaggade ryssar in. Min maskin och den ena ryssens stod mitt emot varandra så jag hade en intensiv rysk blick i ansiktet medan jag låtsadessprang i luften på någon sorts konditionsmaskin.
Senare på kvällen ringde Scott, han var tydligen i närheten av min lägenhet och spatserade runt med ett jättestort paraply, han hade varit på middag med Siegfried och Petra, intressant. Han ville prata franska med dom, men de ville inte. Han trodde de skulle till en fancy restaurant så han hade på sig sin enda kostym men när han dök upp så stod Siegfried och Petra utanför ett hak med sina mönstrade t-shrts och magväskor. Sen snackade vi lite om allt möjligt och sen gjorde jag min läxa.
A demain!
Ännu en chockladcrossiant mötte sin sista stund i livet, eller ja...jag har fått reda på att de heter chokolatinne. Mötte svensken i skolan idag igen, idag hade han en kråka som hängde ur näsan, helt hopplös..... Han ville att vi skulle byta nummer och jag tittade på en av hans två näsportar och sa ja varför inte, jag har ju inte så många att hänga med(det sista sa jag inte). Sen meddelade jag honom om att ingången till hans hjärna vaktades av ett grönt monster och gick vidare.
Scott har börjat ta privatlektioner (utöver det vi läser) på eftermiddagarna och har tydligen fått en väldigt sträng lärare, han ser helt uppgiven ut när han ska dit efter vår lektion. Jag har själv funderat på att börja måla för att sysselsätta mig på eftermiddagarna, vardagen har smugit sig in och det hade varit kul att lära sig mer saker. Men de sa på skolan att det fanns inga så korta kurser så jag tänkte kanske gå och köpa lite färg och bara sätta igång.
Efter skolan gick jag och Michael och åt, satt och pratade väldigt länge om allt i hela välden. Han verkar ha haft ett väldigt intressant liv, idag tog han med sig cd-skivor till mig med klubbmusik som han trodde jag skulle gilla, jättesnällt av honom. Senare vandrade jag hemåt och gjorde mat hemma för en gångs skull, hurra! sa jag och så pajade avloppskranen så det börjar rinna ut vatten på golvet, jag märkte ingenting förrän jag rörde min ena fot åt sidan(med flipflops på) och det plaskar till, ja men grattis..
Sen gick jag ner och tränade på de knarrande maskinerna och efter ett tag kommer två snaggade ryssar in. Min maskin och den ena ryssens stod mitt emot varandra så jag hade en intensiv rysk blick i ansiktet medan jag låtsadessprang i luften på någon sorts konditionsmaskin.
Senare på kvällen ringde Scott, han var tydligen i närheten av min lägenhet och spatserade runt med ett jättestort paraply, han hade varit på middag med Siegfried och Petra, intressant. Han ville prata franska med dom, men de ville inte. Han trodde de skulle till en fancy restaurant så han hade på sig sin enda kostym men när han dök upp så stod Siegfried och Petra utanför ett hak med sina mönstrade t-shrts och magväskor. Sen snackade vi lite om allt möjligt och sen gjorde jag min läxa.
A demain!
Idag så..
..var jag sen och vi hade tydligen bytt sal, så jag kom inrusande i ett nytt klassrum med nya elever(plus gamla), hade min halvätna chakladcrossiant i handen och insåg att vi hade flyttats upp ett kunskapssteg. Fröken tittade på mig och sa på franska, ja Aza, då kan du berätta vem du är och vad du gjorde i helgen....
- Eeeh, harkel...alltså...eeeeh.
22 ögon riktades mot mig och jag klämmde mig ner brevid Scott och försökte borsta bort crossiantsmulorna ur mungipan som då hamnade på tröjan men det märkte jag inte förrän i en mycket senare del av lektionen.
Lektionen var jättekul faktiskt, nya ansikten och nya kunskaper. Efteråt när vi hade slutat så skulle jag och Michael gå och äta, då mötte jag på den svenska killen så han hängde på oss. Nu när Alan och Matthias har dragit så får man leta nya bekantskaper helt enkelt, har insett att det kanske inte hör till normaliteter att man efter två dagar i Frankrike blir uppringd och tillfrågad om aktiviteter varje dag samt bli runtkörd i en BMW.
Men, men ....så jag sitter där och äter med dessa två karaktärer.
Man ska ju inte vara kräsen men jag hade nog valt ett annat gäng om jag hade möjligheten. Michael ber mig rippa en cd för honom och den svenska killen berättade att han hade promenerat ensam ut till flygplatsen i lördags, det tog fyra timmar, men han tyckte det var behagligt. Själv stod man i en bar som brann, dansade och drack shots.
Under lunchen så regnar det fem gånger, korta intensiva skurar, helt bisarrt väder...le temp est fou!
Sen går jag och kollar runt lite efter cyklar, jag tänkte hyra eller köpa en begagnad eftersom Bordeaux är en perfekt cykelstad.
Beger mig sen hemåt och handlar på vägen, råkar ut för en störtskur igen men det gör inget, kommer hem och det är en stor folksamling utanför. Alltså..mitt boende är ju någon sorts studentrum och det är något skumt på gång, ett stort antal ryssar hade invaderat byggnaden. Alla pratade plötsligt ryska överallt och hade snaggade frisyrer(om det nu är en frisyr). Jag undrar hur de har kommit hit och varför? Ska ryssarna börja prata franska? Är det något på gång? Vad är planen?
Sen äter jag godis och chattar och försöker göra läxan men det går sådär.
Här nere är hela ens liv pinsamt(det är det ju iofs hemma också), men man lever i någon sorts diffus mellanvärld där man ser ut som en vuxen men pratar som ett efterblivet barn. Michael bad med ödmjuk röst vid ett restaurangbesök i helgen att få tillbaka fem cents men sa ordet femhundra på franska istället, damen ifråga blev helt förnärmad. Matthias sa ju den briljant meningen, jag är ett pennfack med allvarlig uppsyn. Alan påstod högt och tydligt att han var transvestit. Själv är jag antagligen portad i samtligen taxiväxlar och Scott hoppade in i en bil igår och när taxichauffören frågade vart han skulle sa han på franska. -Mot kriget.
- Eeeh, harkel...alltså...eeeeh.
22 ögon riktades mot mig och jag klämmde mig ner brevid Scott och försökte borsta bort crossiantsmulorna ur mungipan som då hamnade på tröjan men det märkte jag inte förrän i en mycket senare del av lektionen.
Lektionen var jättekul faktiskt, nya ansikten och nya kunskaper. Efteråt när vi hade slutat så skulle jag och Michael gå och äta, då mötte jag på den svenska killen så han hängde på oss. Nu när Alan och Matthias har dragit så får man leta nya bekantskaper helt enkelt, har insett att det kanske inte hör till normaliteter att man efter två dagar i Frankrike blir uppringd och tillfrågad om aktiviteter varje dag samt bli runtkörd i en BMW.
Men, men ....så jag sitter där och äter med dessa två karaktärer.
Man ska ju inte vara kräsen men jag hade nog valt ett annat gäng om jag hade möjligheten. Michael ber mig rippa en cd för honom och den svenska killen berättade att han hade promenerat ensam ut till flygplatsen i lördags, det tog fyra timmar, men han tyckte det var behagligt. Själv stod man i en bar som brann, dansade och drack shots.
Under lunchen så regnar det fem gånger, korta intensiva skurar, helt bisarrt väder...le temp est fou!
Sen går jag och kollar runt lite efter cyklar, jag tänkte hyra eller köpa en begagnad eftersom Bordeaux är en perfekt cykelstad.
Beger mig sen hemåt och handlar på vägen, råkar ut för en störtskur igen men det gör inget, kommer hem och det är en stor folksamling utanför. Alltså..mitt boende är ju någon sorts studentrum och det är något skumt på gång, ett stort antal ryssar hade invaderat byggnaden. Alla pratade plötsligt ryska överallt och hade snaggade frisyrer(om det nu är en frisyr). Jag undrar hur de har kommit hit och varför? Ska ryssarna börja prata franska? Är det något på gång? Vad är planen?
Sen äter jag godis och chattar och försöker göra läxan men det går sådär.
Här nere är hela ens liv pinsamt(det är det ju iofs hemma också), men man lever i någon sorts diffus mellanvärld där man ser ut som en vuxen men pratar som ett efterblivet barn. Michael bad med ödmjuk röst vid ett restaurangbesök i helgen att få tillbaka fem cents men sa ordet femhundra på franska istället, damen ifråga blev helt förnärmad. Matthias sa ju den briljant meningen, jag är ett pennfack med allvarlig uppsyn. Alan påstod högt och tydligt att han var transvestit. Själv är jag antagligen portad i samtligen taxiväxlar och Scott hoppade in i en bil igår och när taxichauffören frågade vart han skulle sa han på franska. -Mot kriget.
Man är..
...lite trött och lite hängig och promenerar ensam längs en gata i Bordeaux. En bil stannar vid ett rödljus, två killar knackar på rutan och vinkar och ler, jag fortsätter runt ett hörn där en tant precis kommer ur sin port. Hon ler stort mot mig och blinkar med ena ögat och säger hej. Kommer fram till min port och möter två killar som hälsar Bon jour! och ler. Alltså det är så härligt att det finns, som jag sagt tidigare, ett naturligt leende på allas läppar. Språket är väldigt artigt och när man ser dem i ögonen så känns det inte konstlat, utan helt naturligt.
När jag kom hem var jag på bättre humör och satte igång att tvätta(dessa två händelser brukar inte hänga ihop). Jag var lite konfunderad över hur den gemensamma tvättmaskinen fungerade då man skulle betala 1,50 euro för tvätten men var helnöjd när maskinen satte igång. Sen upp och städa iordning lite, jag har varit här i två veckor och inte städat ordentligen en enda gång...le fresh!
Funderar på hur jag ska lyckas bemästra språket, det är ju en daglig kamp...haha..MEIN KAMPF!(fast på franska då och jag tänker inte utrota någon). Två veckor är ju inte så mycket men jag har inget tålamod, inte idag iallafall. Ska sätta mig med mina läxor och läsa 366 historier om ett grönt äpple och se om det ramlar ner någon polett någonstans.
Nu när Allan och Matthias har åkt så känns det lite tomt, helt sjukt då man bara känt dem i två veckor. Jag lever så mycket i nuet och tänker inte så mycket på morgondagen. Jag behandlar folk som om jag alltid har känt dem och känner mig hemma nästan i vilket sällskap som helst, det är bara när det tar slut som jag vaknar till och kommer på..ja just det, det finns ju ett slut också?
Men det är ju så det kommer bli på hela resan att man möter människor man trivs med och sen säger man hej då. Det är ju även det som är en del av resandets charm, att man träffar så mycket nytt folk och får så mycket nya intryck.
Haha..just nu är det ett debattprogram på tv och man hör bara schyyyy, schyyyyy hela tiden. Åtta tjocka franska gubbar sitter och pratar i munnen på varandra samtidigt som de hyssjar åt varandra att vara tysta...schyyyy, schyyy....hahaha...programledaren ser ut att vilja gråta och ingen vill lyssna på någon, underbart.
Nu tea, smörgås och homework.
Lyckades vakna..
...bra jobbat, gick till Mcdonkan och köpte frukost, jag försökte säga supersize me på franska men det gick inte så bra.
Sen så jag tar det lugnt hemma, chattar, läser min franska barnbok om äpplet, vilar. Ringer även Mattihas och undrar hur han mår eftersom han ska packa och åka iväg idag, han klagar inte över något men låter rätt trött. Han ska köra iväg uppåt kusten och campa, han påstod även att man kan campa vart som helst vilket jag inte tror men säg inte emot en tysk.
Sen smsar Alan och frågar om jag ville äta middag. Gör mig iordning och ringer taxi, de fattar ingenting och inte jag heller, en halvtimme senare så kommer en taxi efter några samtal innehållandes många - je ne comprend pas(jag förstår inte).
Taxichauffören är väldigt intresserad av att lära sig engelska så jag lär honom några fraser och han lär mig de franska. När jag ska gå ur säger han att jag är snygg.
Försöker lokalisera Alan. Irrar omkring med en karta och hittar ingenting, mitt lokalsinne är sådär. Vissa är ju utrustade med naturlig gps, min kropp innehåller inte den genen alls. Till slut hittar jag honom och NY Michael är också där, han hade tydligen gått ut för ett mål mat ensam och av en slump hamnat på samma ställe som Alan. De beställer in en flaska vin och jag beställer en sallad som antagligen ska ge en mindre familj deras månadsintag av grönsaker. Sen tänker jag börja dra mig hemåt och sova, Alan ska ju ändå åka tåg härifrån klockan sex på morgonkvisten. Men han vill vidare och skriker att det är alldeles för lugnt där vi är, Michael har alltid ett väldigt nollställt ansiktsuttryck och säger - ja varför inte.
Vi går till en bar där de spelar socamusik i vanlig ordning. Jag blir förföljd av en kort samt bred fransman som säger att franska är kärlekens språk. Sen efter vi vart där så tänker jag att nu är det dags att åka hem men de vill vidare till nattklubbarna. Så vi tar taxi till Quai de Pauldate och när jag på väg ur bilen stannar taxichauffören mig och säger att jag är snygg.(antar att detta ingår i deras arbetsuppgifter)
Går till en klubb som heter People of Bordeaux. Alan börjar beställa in champange igen. Det värsta med den här kvällen att helt plötsligt mellan all bra electronisk musik börjar de spela Cotton eye Joe med Rednex. Alan börjar dansa en dans där man gör fisljud i armhålan och jag skäms för mitt hemland. Efter Rednex slagdänga drar de igång en ny låt och då börjar alla på hela stället sjunga med och folk börjar sätta sig ner på golvet i långa radformationer och viftar med armar och lutar sig fram och tillbaka, helt surrealistiskt. Till slut är klockan snart fyra och vi börjar dra, det regnar ute och det är jävligt svårt att få taxi. Jag börjar till och med tro att vi kommer få gå hela vägen hem i regnet. Men då kommer en gudasänd bil på en tom gata. Vi pratar om Mathias i bilen och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på att han typ sitter ensam i ett tält i någon skog och dricker rödvin med sin franska bok.
Taxin lämnar av mig först och jag pussar Allan och Michael hej då. Alan säger vi syns i München hos Mattias och det kanske vi gör..vem vet.
Sen så jag tar det lugnt hemma, chattar, läser min franska barnbok om äpplet, vilar. Ringer även Mattihas och undrar hur han mår eftersom han ska packa och åka iväg idag, han klagar inte över något men låter rätt trött. Han ska köra iväg uppåt kusten och campa, han påstod även att man kan campa vart som helst vilket jag inte tror men säg inte emot en tysk.
Sen smsar Alan och frågar om jag ville äta middag. Gör mig iordning och ringer taxi, de fattar ingenting och inte jag heller, en halvtimme senare så kommer en taxi efter några samtal innehållandes många - je ne comprend pas(jag förstår inte).
Taxichauffören är väldigt intresserad av att lära sig engelska så jag lär honom några fraser och han lär mig de franska. När jag ska gå ur säger han att jag är snygg.
Försöker lokalisera Alan. Irrar omkring med en karta och hittar ingenting, mitt lokalsinne är sådär. Vissa är ju utrustade med naturlig gps, min kropp innehåller inte den genen alls. Till slut hittar jag honom och NY Michael är också där, han hade tydligen gått ut för ett mål mat ensam och av en slump hamnat på samma ställe som Alan. De beställer in en flaska vin och jag beställer en sallad som antagligen ska ge en mindre familj deras månadsintag av grönsaker. Sen tänker jag börja dra mig hemåt och sova, Alan ska ju ändå åka tåg härifrån klockan sex på morgonkvisten. Men han vill vidare och skriker att det är alldeles för lugnt där vi är, Michael har alltid ett väldigt nollställt ansiktsuttryck och säger - ja varför inte.
Vi går till en bar där de spelar socamusik i vanlig ordning. Jag blir förföljd av en kort samt bred fransman som säger att franska är kärlekens språk. Sen efter vi vart där så tänker jag att nu är det dags att åka hem men de vill vidare till nattklubbarna. Så vi tar taxi till Quai de Pauldate och när jag på väg ur bilen stannar taxichauffören mig och säger att jag är snygg.(antar att detta ingår i deras arbetsuppgifter)
Går till en klubb som heter People of Bordeaux. Alan börjar beställa in champange igen. Det värsta med den här kvällen att helt plötsligt mellan all bra electronisk musik börjar de spela Cotton eye Joe med Rednex. Alan börjar dansa en dans där man gör fisljud i armhålan och jag skäms för mitt hemland. Efter Rednex slagdänga drar de igång en ny låt och då börjar alla på hela stället sjunga med och folk börjar sätta sig ner på golvet i långa radformationer och viftar med armar och lutar sig fram och tillbaka, helt surrealistiskt. Till slut är klockan snart fyra och vi börjar dra, det regnar ute och det är jävligt svårt att få taxi. Jag börjar till och med tro att vi kommer få gå hela vägen hem i regnet. Men då kommer en gudasänd bil på en tom gata. Vi pratar om Mathias i bilen och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på att han typ sitter ensam i ett tält i någon skog och dricker rödvin med sin franska bok.
Taxin lämnar av mig först och jag pussar Allan och Michael hej då. Alan säger vi syns i München hos Mattias och det kanske vi gör..vem vet.
Försova sig...
...känns så där....snoozade för länge och sedan stängde jag tydligen av alarmet, bra jobbat. Lyckades iallafall ta mig till skolan, idag var det sista dagen för Matthias så han fick sitt diplom för en två veckors kurs i franska...ha ha, vad man nu ska med det till?
Efter skolan gick vi (Scott, Michael, Matthias)och käkade i solen...DET VAR INTE GOTT!! första gången det inte smakade bra, men det var en italiensk restaurang iofs. Med oss är en George från Schweiz, han går också på skolan och känns jävligt woodstock, han är typ kanske 55 år och känns lätt suspekt.
Iallafall vi bestämmer att vi ska mötas upp om några timmar för att fira av Alan och Matthias....beger mig hemåt och vila, försöker sen välja kläder jag ska ha på mig vilket börjar bli rätt enkelt då jag verkligen måste tvätta så urvalet är relativt begränsat.
Tar taxi till Place de Victoiré, de lyser i ögonen på både Alan och Matthias man ser på dom att den här kvällen kommer spåra ur innan man ens har börjat, de är laddade och beställer in en giraff (ett långt ölrör med kran som man ställer på bordet)....haha, man är så laddad att man beställer in en giraff, va roligt det lät.
Då ringer Scott, han undrar vart jag tog vägen, jag hade tydligen lovat att ringa när jag mötte upp Alan och co. Han och the dude George har suttt runt ett hörn och väntat. Så dom kommer och vidare beställs det in drinkar och shots och en till giraff. Sen vidare till ett annat ställe där det är dansfest.
Jag kan berätta att när det här brokiga gänget av nationaliteter dansar så ler gud åt att han med flit inte gav alla människor taktkänsla, vilket spektakel. Men man ska inte klaga, alla dansar ju inte så man får vara tacksam.
Barägaren bjöd på shots och festen rullade på. Sen försökte vi ta en taxi men det är väldigt svårt i Bordeaux, vi stod vid en taxistation med en gammal telefon som inte fungerade, men till slut kom en taxi. Vi begav oss till nattklubbarna vid Quai de Pauldate, gick till en klubb som hette Bubble. Väl där tände eld på baren några gånger och sprutade oxygen på folk. De serverar inte vitt vin som jag brukar dricka så Alan köper in champange efter champange. Sen ska vi ha efterfest hos Alan men jag börjar må lite illa och tar taxi hem till mig.
Vilken cirkus, gå aldrig ut med folk som kommer från Estland.
Vad är franska? Ett bröd?
Idag förstod jag ingenting i skolan, jag hade till och med missuppfattat hemläxan. helt väck. Alla ord som läraren sa kändes helt nya och okända men de andra verkade förstå. Jag har fått två nya myggbett under natten så kanske myggornas gift har gjort mig oförstående av det franska språket?
Jag träffade den svenska killen igen i skolan idag, han tipsade mig om en bokaffär med begagnade böcker som hade hjälpt honom. Jag gick dit efter skolan och köpte 366 historier om ett grönt äpple samt en Musse pigg pocket. Undra om detta är svaret på min väg till det franska språket?
Boken om det gröna äpplet och hans äventyr var väldigt svårläst, jag fick slå upp jättemånga ord för att förstå den första lilla historien. men jag tänkte att jag läser två historier om dagen och till slut kanske jag förstår en barnbok för femåringar, herregud...
Vi gick och käkade efter skolan, jag och Matthias och NY Michael, satt och diskuterade dödstraff och USAs lagar och bestraffningar. Matthias kändes måttligt intresserad av samtalsämnet och sa meningen -I dont care! Im in Bordeaux, upprepade gånger.
Sen hem en sväng och vila, siestan är alltid mycket välkommen. Gjorde min läxa flitigt och då ringde Matthias och Allan, de skulle mötas upp i en bar i stan och frågade om jag ville hänga på, åkte dit med taxi. När taxin kom till mig så sa taxichauffören att han hade väntat tio minuter så taxametern stod på 10 euro redan, men jag sa att det kostar 10 euro att åka dit jag skulle och till slut fick jag betala det rätta priset som tur var.
Det finns folk som ger energi och det finns dom som tar energi. Vissa människor man umgås med eller träffar på ger inget av sin energi utan de bara tar. Men både Allan och Matthias är personer som verkligen ger, vi hade jätteroligt och drack två glas rose vin. Allan satt som vanligt och berättade sina anekdoter från alla olika ställen i världen och Matthias berättade sina tyska historier. Vid ett tillfälle hällde servitören sprit i dörröppningen till stället och tände på så det brann, man ba...okej. Sen körde Matthias mig hem, han tyska gps var lite galen så vi körde runt ett tag och lyssnade på soca musik på högsta volym, väl hemma tog jag en macka och nu time for sleep.
Jag träffade den svenska killen igen i skolan idag, han tipsade mig om en bokaffär med begagnade böcker som hade hjälpt honom. Jag gick dit efter skolan och köpte 366 historier om ett grönt äpple samt en Musse pigg pocket. Undra om detta är svaret på min väg till det franska språket?
Boken om det gröna äpplet och hans äventyr var väldigt svårläst, jag fick slå upp jättemånga ord för att förstå den första lilla historien. men jag tänkte att jag läser två historier om dagen och till slut kanske jag förstår en barnbok för femåringar, herregud...
Vi gick och käkade efter skolan, jag och Matthias och NY Michael, satt och diskuterade dödstraff och USAs lagar och bestraffningar. Matthias kändes måttligt intresserad av samtalsämnet och sa meningen -I dont care! Im in Bordeaux, upprepade gånger.
Sen hem en sväng och vila, siestan är alltid mycket välkommen. Gjorde min läxa flitigt och då ringde Matthias och Allan, de skulle mötas upp i en bar i stan och frågade om jag ville hänga på, åkte dit med taxi. När taxin kom till mig så sa taxichauffören att han hade väntat tio minuter så taxametern stod på 10 euro redan, men jag sa att det kostar 10 euro att åka dit jag skulle och till slut fick jag betala det rätta priset som tur var.
Det finns folk som ger energi och det finns dom som tar energi. Vissa människor man umgås med eller träffar på ger inget av sin energi utan de bara tar. Men både Allan och Matthias är personer som verkligen ger, vi hade jätteroligt och drack två glas rose vin. Allan satt som vanligt och berättade sina anekdoter från alla olika ställen i världen och Matthias berättade sina tyska historier. Vid ett tillfälle hällde servitören sprit i dörröppningen till stället och tände på så det brann, man ba...okej. Sen körde Matthias mig hem, han tyska gps var lite galen så vi körde runt ett tag och lyssnade på soca musik på högsta volym, väl hemma tog jag en macka och nu time for sleep.
Fan vädret...
..strålande sol och störtskurar om vart annat....växthuseffekten har även nått Bordeaux. Gick i strålande solsken till skolan och trallade, dök upp plaskblöt i klassrummet och det här vädret har hållt på hela dagen. Folk sitter och äter och fikar ute för att springa in nästa sekund och sen går de ut och sätter sig igen. Jag undrar varför de sätter sig ute när de ändå borde ha vetskap om hur vädret betett sig hela dagen, men det kanske är fransmännens sätt att hålla sig i form. Själv är jag är hooked på chokladcrossianter som frukostmat, inte så bra men iofs så åt jag ju kakor varje dag i ett halvår på mitt förra jobb(ni vet vilka ni är).
I natt så försökte jag mörda en mygga i fyra omgångar men misslyckdes alla fyra. Man hör bzzzzz:andet komma närmare och närmare, kastar sig upp och tänder lampan snabb som en ninja(eller en liknande snabb person), ser inte myggan, lägger sig igen med en vaksam blick runt omkring och släcker lampan, håller på att somna, hör bzzzz:andet komma närmare, slänger sig upp och står åter i nyvaken attackställning med en tidning i högsta hugg med uppdrag att mörda, lokaliserar myggjäveln och drar två hårda slag varvid myggan försvinner(POFF) så att man ska tro att den är död men det är den inte, den sitter typ under sängen och skrattar... Ja ni förstår...till slut virade jag in mig så gott det gick i täcket så bara översta delen av kroppen stack ut.
Idag har jag tre bett i ansiktet, två på axeln, ett i armvecket och ett på varje hand.
Spatserade runt idag och försökte hitta en varmare tröja, köpte en cardigan och en väska på Benetton. Sen tog jag en fika i regnet och försökte läsa tidningen på franska. Sen väl hemma i min hood så skulle jag handla men hade inga kontanter på mig så jag pekade på mitt visakort och frågade ok? Hon i affären var tydligen en sån person som tror att man förstår alla språk bara man eskalerar ljudnivån. Tills slut står hon och skriker FEM EUROOOO och jag ba....oui,oui. Då lyckas hon med sitt franska finger peka på en lapp på väggen där det står att de tar inte kontokort under fem euro och min summa var 4.75 euro. Tog då en tidning och lade till så att det löste sig, hade dock skapat en kö bakom mig, jag kände mig full i skratt av att ett språk kan vara ett sånt stort hinder, eller är det människorna kanske?
Ja just det idag efter föreläsning så gick vi till en fin restaurang, jag, Scott, N.Y Michael, Matthias, Hamad och en ny snubbe som jag inte vet vad han hette. Det var jättegod mat och gott vin(börjar bli tjatigt det här). Scott berättade att i USA eller Aux Etats-unis som det heter på franska(uttalas typ åsetatsuni) bröt han handleden när han var 17 år och då fick de betala 6000 dollar för att få den fixad???? 6000 dollar!! En handled, så tänk på det nästa gång ni klagar över vår sjukvård!
Väl hemma åt jag chips och sen gick jag ner och tränade i vårt privata lyxgym som egentligen är rätt sunkigt och maskinerna knarrar som fan.
Jag börjar nästan kunna bilda franska meningar men det går jättelångsamt så om jag ska prata med någon så måste de inneha egenskapen tålamod. Nu ska jag göra min läxa. Hej då
I natt så försökte jag mörda en mygga i fyra omgångar men misslyckdes alla fyra. Man hör bzzzzz:andet komma närmare och närmare, kastar sig upp och tänder lampan snabb som en ninja(eller en liknande snabb person), ser inte myggan, lägger sig igen med en vaksam blick runt omkring och släcker lampan, håller på att somna, hör bzzzz:andet komma närmare, slänger sig upp och står åter i nyvaken attackställning med en tidning i högsta hugg med uppdrag att mörda, lokaliserar myggjäveln och drar två hårda slag varvid myggan försvinner(POFF) så att man ska tro att den är död men det är den inte, den sitter typ under sängen och skrattar... Ja ni förstår...till slut virade jag in mig så gott det gick i täcket så bara översta delen av kroppen stack ut.
Idag har jag tre bett i ansiktet, två på axeln, ett i armvecket och ett på varje hand.
Spatserade runt idag och försökte hitta en varmare tröja, köpte en cardigan och en väska på Benetton. Sen tog jag en fika i regnet och försökte läsa tidningen på franska. Sen väl hemma i min hood så skulle jag handla men hade inga kontanter på mig så jag pekade på mitt visakort och frågade ok? Hon i affären var tydligen en sån person som tror att man förstår alla språk bara man eskalerar ljudnivån. Tills slut står hon och skriker FEM EUROOOO och jag ba....oui,oui. Då lyckas hon med sitt franska finger peka på en lapp på väggen där det står att de tar inte kontokort under fem euro och min summa var 4.75 euro. Tog då en tidning och lade till så att det löste sig, hade dock skapat en kö bakom mig, jag kände mig full i skratt av att ett språk kan vara ett sånt stort hinder, eller är det människorna kanske?
Ja just det idag efter föreläsning så gick vi till en fin restaurang, jag, Scott, N.Y Michael, Matthias, Hamad och en ny snubbe som jag inte vet vad han hette. Det var jättegod mat och gott vin(börjar bli tjatigt det här). Scott berättade att i USA eller Aux Etats-unis som det heter på franska(uttalas typ åsetatsuni) bröt han handleden när han var 17 år och då fick de betala 6000 dollar för att få den fixad???? 6000 dollar!! En handled, så tänk på det nästa gång ni klagar över vår sjukvård!
Väl hemma åt jag chips och sen gick jag ner och tränade i vårt privata lyxgym som egentligen är rätt sunkigt och maskinerna knarrar som fan.
Jag börjar nästan kunna bilda franska meningar men det går jättelångsamt så om jag ska prata med någon så måste de inneha egenskapen tålamod. Nu ska jag göra min läxa. Hej då
4 Juli....Independence day
Jag firade Amerikas nationaldag med att gå till skolan, luncha på stan, handla mat, diska, städa, träna. Försökte till och med tvätta men det gick inte och sen gick jag och lade mig!!
Fan va trött...
...kom till skolan och var hur trött? Jo jätte.... Köpte med två chokladcrossianter till frukost och som vanligt är klassen jättekul när jag väl kommer dit, människorna där gör mig glad.
Ja just det...på rasten mötte jag på Scott inne på damtoaletten och det första ha sa var ...
- Brukar det inte stå en byrå här inne på damtoaletten och jag börja skratta och sa ..
- Vilken dålig ursäkt för att vilja hänga här inne.
- Nej, nej.... alltså jag brukar inte vara här inne...
- Säkert! Du är ju här inne jämt och kollar..
- Nej, nej, men det är sant, jag tror det stod en byrå här..
Min humor är inte riktigt worldwide men jag försöker jobba på min sociala kompetens. =)
Det var rätt bra väder idag så Matthias föreslog att vi drar till havet. Hem och byta om snabbt och sen kom han och plockade upp mig med sin tyska automobil. Det är väldigt vackert på väg ut till havet och tar ca en timme, han har en cab så min frisyr nådde oanade höjder och kändes väldigt multifunktionell. Väl ute var det jättestora vågor och surfdudes ramlar omkring ute på havet. Jag vill bada men det är sånt baksug i vattnet när det åker ut igen så jag struntar i det. Ligger vid standen och solar och prata. Sen går vi upp till ett café och tar något och dricka, staden är ett litet surfmecka och det är jättemysig omgivning verkligen.Dock en distraktion är att inne på cafeét är det en tjej som sitter och sjunger Maria Carey låtar, alltså så högt att hon överröstar musiken, hennes fem vänner sitter bara och tittar på henne medan hon sjunger? Iallafall börjar dra hemåt och vi bestämmer för att träffas senare och göra vår franskaläxa.Väl hemma pratar jag med Fredrik typ en och en halv timme och Matthias skickar ett sms att han är där om tio minuter.
Vad konstigt egentligen, helt plötsligt är man i en annan stad, i ett annat land där man inte kan språket och hänger med en främmande tysk kille och allt känns helt normalt.
Iallafall... vi drar till en pub/cafe och sitter och pluggar.
Ja just det...på rasten mötte jag på Scott inne på damtoaletten och det första ha sa var ...
- Brukar det inte stå en byrå här inne på damtoaletten och jag börja skratta och sa ..
- Vilken dålig ursäkt för att vilja hänga här inne.
- Nej, nej.... alltså jag brukar inte vara här inne...
- Säkert! Du är ju här inne jämt och kollar..
- Nej, nej, men det är sant, jag tror det stod en byrå här..
Min humor är inte riktigt worldwide men jag försöker jobba på min sociala kompetens. =)
Det var rätt bra väder idag så Matthias föreslog att vi drar till havet. Hem och byta om snabbt och sen kom han och plockade upp mig med sin tyska automobil. Det är väldigt vackert på väg ut till havet och tar ca en timme, han har en cab så min frisyr nådde oanade höjder och kändes väldigt multifunktionell. Väl ute var det jättestora vågor och surfdudes ramlar omkring ute på havet. Jag vill bada men det är sånt baksug i vattnet när det åker ut igen så jag struntar i det. Ligger vid standen och solar och prata. Sen går vi upp till ett café och tar något och dricka, staden är ett litet surfmecka och det är jättemysig omgivning verkligen.Dock en distraktion är att inne på cafeét är det en tjej som sitter och sjunger Maria Carey låtar, alltså så högt att hon överröstar musiken, hennes fem vänner sitter bara och tittar på henne medan hon sjunger? Iallafall börjar dra hemåt och vi bestämmer för att träffas senare och göra vår franskaläxa.Väl hemma pratar jag med Fredrik typ en och en halv timme och Matthias skickar ett sms att han är där om tio minuter.
Vad konstigt egentligen, helt plötsligt är man i en annan stad, i ett annat land där man inte kan språket och hänger med en främmande tysk kille och allt känns helt normalt.
Iallafall... vi drar till en pub/cafe och sitter och pluggar.
Ja just det..
The killer...
...är mitt nya smeknamn, rätt bra jobbat på en vecka att få det smeknamnet, min sociala kompetens verkar fungera utmärkt? Matthias tycker att jag har en något aggresiv framtoning därav smeknamnet.
Skulle åka till stranden idag men när jag vakande så var det helt mulet, hade två sms från Matthias där han frågade om the killer var vaken. Jag skrev tillbaka att vi kanske skulle göra något annat än dra till stranden? Lyckas sen somna direkt efter jag skickat smset, vaknar två timmar senare??
Bestämde mig för att ta det lugnt hemma, pluggade franska, lagade mat. Scott ringde och frågade om jag ville hänga med på bio, jag sa kanske och att jag ringer senare i så fall. Sen när jag precis hade kommit hem så knackade Julie på dörren(det är igenom hennes storebror som jag har hyrt den lägnehet jag bor i). Så vi pratade lite och då öppnade en till granne dörren till sig och kom in och sen kom Didier in också Didier fixade så jag fick internet till min laptop, grymt. Jag frågade även om det fanns något gym eller liknande i närheten och då visar det sig att det finns ett gratisgym man kan använda i källaren!
Sen gick alla och då skickade Matthias ett sms och sa att han och Allan var i stan och frågade om jag ville komma in. Tog mig samman och ringde taxi, denna gången så förstod de nästan vad jag sa, problemet är att jag bor på gatan Belles Illes och det finns en gata som heter Belle Ville men efter ett tag förstod han och sa tio minuter. Står och väntar på min enkelriktade gata när jag hör en bil komma brännades baklänges uppför gatan...min taxi innehållandes en väldigt glad chaufför.
Möter upp Matthias och Allan, vi äter en väldigt god måltid och dricker ett glas vin. De viner jag har druckit är alla väldigt goda och de frågar alltid om man vill ha torrt eller sött vin, ofta får man provsmaka vinet innan även när det bara kostar 30 kr. Så vi sitter där och ljuger och berättar historier för varandra, Allan är en helskön typ som kommer från Estland ursprungligen men bor nu i New York 9 månader om året och har varit runt hela jordklotet, han är som ett uppslagsverk i geografi ,historia och kultur (kanske han är mytoman med ett bra läshuvud, vad vet jag men det låter väldigt bra iallafall).
Jag sitter där och känner att den här staden är jävligt skön alltså, det är typ som mitt kära Göteborg fast större, vackrare och med en roligare kultur. Alla fransmän jag träffat på är väldigt trevliga och gästvänliga faktiskt.
Sen kör Matthias mig hem med hjälp av sin tyska gps. Väl hemma gör jag det sista av min franskaläxa och lyssnar på musik. J' aime Bordeaux...
Vi skulle..
..åka till standen idag men jag antog att eftersom Mathias vart relativt salongsberusad igår så blir det nog inget. Var hur hungrig som helst när jag vaknade så jag tänkte äta frukost.
Iallafall... traskade iväg med en stor nyvaken frisyr och vita solbrillor, såg antagligen ut som jag hade sovit på en strand någonstans. Hoppades att jag obemärkt skulle glida in och köpa frukost för att sedan sätta mig ute i solen. Men väl på plats så ligger jag i lä för det är fem ap-packade unga killar där inne( kl. är 12.00). De har glitter över hela sig, har svårt att fokusera blicken och är väldigt glada. När de ser mig springer de fram och snor mina solbrillor och börjar dansa runt medan alla provar dom och sen tar de sin mat och dansar ut därifrån.
Iallafall... traskade iväg med en stor nyvaken frisyr och vita solbrillor, såg antagligen ut som jag hade sovit på en strand någonstans. Hoppades att jag obemärkt skulle glida in och köpa frukost för att sedan sätta mig ute i solen. Men väl på plats så ligger jag i lä för det är fem ap-packade unga killar där inne( kl. är 12.00). De har glitter över hela sig, har svårt att fokusera blicken och är väldigt glada. När de ser mig springer de fram och snor mina solbrillor och börjar dansa runt medan alla provar dom och sen tar de sin mat och dansar ut därifrån.
Tar min mat med mig och går hem, tar på mig bikini och går till en stor park jag har sett i närheten. Det är stora grindar man måste gå igenom för att komma in och väl där inne så är det helt tomt på folk. Efter ett tag inser jag att det som jag trodde bara var vanliga buskar är ju fan vindruvor...jag ligger alltså i en vinodlingen i bikini helt ensam...hahaha...
Efter ett tag så går jag hem igen, Matthias ringer och han är vid liv och mår under omständigheterna rätt bra, så han ska komma förbi senare med sin bil.
Så lite senare på kvällen så fräser Matthias iväg hem till mig, han har en BMW självklart eftersom han är tysk. Vi åker till Place de Victoiré och ska ta ett glas, hamnar på en pub med uteservering och rockmusik. Mitt emot är en bar där killar har på sig små badkalsonger och linnen samt vattenkanoner och vattenpistoler och solglasögon. Sen när jag ska gå in på vår bar och ställa en enkel fråga - Vart ligger toaletten, så hinner jag bara öppna munnen så tar bartendern fram en stor tub med syrgastub och sprejar det rakt ansiktet på mig, från att vara en städad person ser det ut som jag har åka cabriolet tre dagar i sträck. Det är sånt tryck i tuben att jag kastas iväg längre bak i lokalen. Alla runt omkring skrattar högt och jag skrattar ihjäl mig nästan.
Sen går jag och Matthias till en annan pub och där inne spelar de Soca musik, det är väldigt populärt här. Alla dansar och det gör vi med. Vi blir bjudna på shot men Matthias säger att han kör och han har ju redan druckit två öl men han som bjuder säger vadå då? Jag kör också, vad är problemet?
Sen åker vi hemåt och han släpper av mig, vi ska försöka med stranden imorgon istället.
Jag hinner aldrig...
..äta frukost på morgonen, så man går förbi ett bageri/koditori för att köpa frukost och de har bara crossianter av olika slag. Med sylt i, med russin i eller bara vanliga, och hur nyttigt är det egentligen? idag så var det som vanligt ett språkkaos i klassrummet, många uppspärrade blickar med en slags desperat tomhet bakom. Michael från Nya Zeeland skulle bokstavera sitt efternamn och satt och stirrade ner i sitt block och sa Je m'appelle Sayes....och sen sa han S...öööööö(vilket är hur man uttalar bokstaven e men han menade det mer förvirrande - ööh, vad ska jag säga nu)... a...öööööööö......y grec.......öööööööö......ö(e på riktigt).......... and s. När han tittar upp på tavlan så har hon skrivit Seeaeeyeees, vilket är ett något mer vokalfyllt efternamn.
Efter skolan gick jag och Matthias och åt mat och drack två glas rosé i solen vid en förbannat stor katedral. Matthias har stora problem med franskan så jag hjälpte honom, ha ha...jag lär någon franska? Sen till internetcafé och sen hem. Ja just det, vi bestämde att vi skulle mötas vid åtta i kväll för några drinks. En kille Alan ska med också samt Scott och New york-Michael från klassen.
Väl hemma så stöter(alltså träffar på) jag på min granne som bor mitt emot, han kan engelska och heter Didier. Det tar cirka tre gånger innan jag lyckas säga hans namn, Djidji?, Jiji?, Didier? Han tipsar om vart man gå en fredagkväll för några drinks och nämner Place de Victoiré. Han säger även att man kan träna nära den stora fotbollsstadion som ligger precis där vi bor, och det låter väldigt bra för träningen saknar jättemycket.
Gör mig iordning och möter upp grabbarna, äter först mat och dricker lite vin för att sedan gå vidare till Place de Victoiré. Väl där hamnar vi på en latinamerikansk pub/discoteque. Folk äter middag samtidigt som det är jättehög salsamusik och alla dansar överallt, till och med matgästerna dansar och äter samtidigt. Vi sätter oss där och tequila föreslås, orginellt? Sen dansar vi runt, till och med amerikaner kan dansa efter tre tequila...eller ja, dansa och dansa...de rör på sig.
Sen när de stänger så får man sin drink ihälld i ett plastglas att ta med vidare. Så vi följer efter folket som är på väg till nattklubbarna eftersom vi inte vet någonting, tappar bort Alan och Matthias på vägen för de har stannat och pratat med annat folk. Går över Bordeauxs stora järnvägsstation och känner oss helt lost, sen svänger vi runt ett hörn och där ligger en lång gata fylld av musik och människor och klubbar.
Hänger där på två olika klubbar och hittar Matthias och Alan som har varit på en bar precis brevid oss och delat på en flaska gin??? De är inte helt okej, men jag är ändå imponerad av att de står upp om man tänker på vad de har druckit...herregud. Matthias vill dansa tryckare till Purpel rain men jag rymmer och ställer mig bakom en stor fransk person. Sen tänder de lamporna och jag och Scott börjar gå och när vi vänder oss om är de andra borta, så vi börjar promenera hemåt, Scott kan inte sin adress men han vet vägen hem som tur är. Vi går och går i evigheter och försöker få tag i en taxi men det är inte något som verkar möjligt. Men lyckligtvis hamnar jag till slut i en taxi och Scott promenerar hemåt.
Det är så intressant att möta på alla dessa olika människor som är här av olika anledningar. Scott till exempel sa upp sig från sitt jobb i Chicago och tog sina besparingar och åkte hit till Europa i fyra månader för att bryta sin vardag. Michael lämnde sin fru och sina sju barn på Nya Zeeland för att bo här själv i tre månader, Matthias är här i en månad och reser alltid iväg fyra veckor själv med sin bil, hemma jobbar han 12-13 timmar om dagen. Alla har så många historier från sina liv och det är så givande att bara sitta och lyssna.
Efter skolan gick jag och Matthias och åt mat och drack två glas rosé i solen vid en förbannat stor katedral. Matthias har stora problem med franskan så jag hjälpte honom, ha ha...jag lär någon franska? Sen till internetcafé och sen hem. Ja just det, vi bestämde att vi skulle mötas vid åtta i kväll för några drinks. En kille Alan ska med också samt Scott och New york-Michael från klassen.
Väl hemma så stöter(alltså träffar på) jag på min granne som bor mitt emot, han kan engelska och heter Didier. Det tar cirka tre gånger innan jag lyckas säga hans namn, Djidji?, Jiji?, Didier? Han tipsar om vart man gå en fredagkväll för några drinks och nämner Place de Victoiré. Han säger även att man kan träna nära den stora fotbollsstadion som ligger precis där vi bor, och det låter väldigt bra för träningen saknar jättemycket.
Gör mig iordning och möter upp grabbarna, äter först mat och dricker lite vin för att sedan gå vidare till Place de Victoiré. Väl där hamnar vi på en latinamerikansk pub/discoteque. Folk äter middag samtidigt som det är jättehög salsamusik och alla dansar överallt, till och med matgästerna dansar och äter samtidigt. Vi sätter oss där och tequila föreslås, orginellt? Sen dansar vi runt, till och med amerikaner kan dansa efter tre tequila...eller ja, dansa och dansa...de rör på sig.
Sen när de stänger så får man sin drink ihälld i ett plastglas att ta med vidare. Så vi följer efter folket som är på väg till nattklubbarna eftersom vi inte vet någonting, tappar bort Alan och Matthias på vägen för de har stannat och pratat med annat folk. Går över Bordeauxs stora järnvägsstation och känner oss helt lost, sen svänger vi runt ett hörn och där ligger en lång gata fylld av musik och människor och klubbar.
Hänger där på två olika klubbar och hittar Matthias och Alan som har varit på en bar precis brevid oss och delat på en flaska gin??? De är inte helt okej, men jag är ändå imponerad av att de står upp om man tänker på vad de har druckit...herregud. Matthias vill dansa tryckare till Purpel rain men jag rymmer och ställer mig bakom en stor fransk person. Sen tänder de lamporna och jag och Scott börjar gå och när vi vänder oss om är de andra borta, så vi börjar promenera hemåt, Scott kan inte sin adress men han vet vägen hem som tur är. Vi går och går i evigheter och försöker få tag i en taxi men det är inte något som verkar möjligt. Men lyckligtvis hamnar jag till slut i en taxi och Scott promenerar hemåt.
Det är så intressant att möta på alla dessa olika människor som är här av olika anledningar. Scott till exempel sa upp sig från sitt jobb i Chicago och tog sina besparingar och åkte hit till Europa i fyra månader för att bryta sin vardag. Michael lämnde sin fru och sina sju barn på Nya Zeeland för att bo här själv i tre månader, Matthias är här i en månad och reser alltid iväg fyra veckor själv med sin bil, hemma jobbar han 12-13 timmar om dagen. Alla har så många historier från sina liv och det är så givande att bara sitta och lyssna.
Alltså min hjärna går på overload, jag försöker prata franska men jag pratar engelska och tänker på svenska. Tre språk slåss och jag talar svenska med engelsmän och tänker franska ord blandat med svenska.